Kroppen är ett mysterium

Nej, det blir inget Blodomlopp nästa vecka och definitivt inget marathon i Köpenhamn – det sätter min onda rygg stopp för.

Jag ska inte sucka för mycket och tråka ut dig med att beskriva hur ont det gör, men det gör ont som f-n och allra värst är det när jag reser mig från en stol eller ta på mig strumporna. För att inte tala om att kliva ur bilen.

Men jag måste ändå berätta om en lustig sak som hände i går kväll, när dottern och jag gick upp till skolans löparbana (hon småsprang medan min stela gångart snarare påminde om en zombies) för väl där kunde jag inte låta bli att testa. Jag tog några joggande steg och kände hur kroppen började röra sig rytmiskt, nästan som en pendlande rörelse. Jag släppte den mentala sargen och gav efter och stannade inte förrän efter 1 kilometer (10 längder x 10) och det kändes jättebra på det mjuka underlaget.

Sedan skulle vi gå hem igen – och då förvandlades min gångart återigen till zombie-walk… Visst är kroppen ett mysterium ibland!

Har varit både hos en massör och en sjukgymnast/fysioterapeut och hittills har det bara blivit värre, men enligt sjukgymnasten är det helt i sin ordning. Diagnosen är bakre diskrubbning i ländryggen eller posteriort derangement och det låter ju inget vidare. Därför ger jag nu upp hoppet om att kunna springa Blodomloppet nästa vecka liksom Copenhagen Marathon. Maran hade jag väl redan gett upp hoppet om i och med att jag inte kunde genomföra mitt planerade 30 km-pass i helgen. Men den kommer jag inte att sörja, det var inte Copenhagen Marathon som var mitt stora mål för våren utan de loppen har jag redan klarat av. Får sikta på Helsingborg den 3 september istället.

RunTobyRun!

6 reaktion på “Kroppen är ett mysterium

  1. Kan bara hålla med.
    Som mitt senaste pass. Bra känsla UNDER intervaller, men svårt att andas (pollen?) mellan intervallerna…? Fattade ingenting.

    Håller tummarna att din rygg blir bra så fort det bara går.

    • Lite stretching varannan timme. Massören tryckte rätt länge på en muskel men enligt sjukgymnasten är det ländkotan. Funderar på att fylla på med en kiropraktor också för att se om jag får ett tredje bud 🙂

  2. Vem vet, om du hade lättare för att ta dig fram joggandes i en kilometer än gåendes så kanske Köpenhamnsmaran hade gått galant 🙂
    Nej skämt åsido, trist att behöva ställa in. Men på det igen inför Helsingborg. Det loppet är jag också sugen på. Lagom långt bort och trevlig stad.

    • Åsså lite lopp po lannet i sommar som t ex Blentarp, Gyllebo (nästan hos dig), St Olof, Veberöd. Om jag får vara hel och frisk förstås… Annars lägger jag mig i en solstol och pimplar bubbel….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

12 + femton =