Tänkvärt x 3

Utan hemmalöpare – inga lopp?

Fick ett par tänkvärda kommentarer apropå mitt inlägg häromdagen om ”varför ska man springa ett lopp på hemmaplan” och som jag tänkte dela med mig av.

Inlägget  handlade ju om förra veckans lunchsnack med mina löpande kollegor, där Nybörjaren undrade varför man ska springa ett lopp på hemmaplan, i Malmö, ungefär där han alltid brukar träna annars. Och den andre, den mer Rutinerade, ser det som den naturligaste saken i världen att åka iväg någonstans långt bort för att springa. Vilket vi förhoppningsvis kommer att göra nästa vinter eller vår, även om det knappast lär bli till andra sidan jordklotet utan på betydligt närmare håll.

Nybörjaren var ju skeptisk till att springa på hemmaplan, vilket Leif kommenterade med ”om alla skulle tänka så skulle vi bara ha kvar en handfull stora lopp. Och bara ett fåtal föreningar”. Och visst, risken är uppenbar att om vi struntade i att springa lopp på hemmaplan skulle det bara bli några få jättar kvar: Göteborgsvarvet, Stockholm Marathon, Lidingöloppet och några till. Men inget lopp i Rörum, S:t Olof, Gyllebo eller andra mysiga platser ute på ”vischan” – de där härliga små byaloppen som formligen andas ideellt engagemang och har sin själ, inte sällan med start på små mysiga idrottsplatser eller dansrotundor som är ett stycke svensk kulturhistoria i sig. Klart vi måste måna om dem! Ja, lopp i Malmö också för den delen (exemplet i fråga gällde Malmöloppet den 10 juni).

Att den Rutinerade och jag sitter och drömmer oss bort, där ”the sky is the limit” fick Fredrik att påpeka att vi borde planera våra löparresor, inte bara utifrån faktorer som pengar, tillgängliga semesterdagar, övriga familjemedlemmar och hur mycket våra medelålders ben och fötter pallar med ”utan även hur stort klimatpåverkan en tycker att ens löpande är värt. Tar man detta med i beräkningen är ett lopp på hemmaplan vida överlägset alla häftiga lopp utomlands. Berätta det för din kollega!”

Och visst har du en bra poäng, Fredrik! Visst borde det vara så, även om det nog är få med mig som har klimatpåverkan med i beräkningen när man drömmer sig bort till New York Marathon eller något annat avlägset lopp utan det är andra faktorer som väger tyngre.

Löpning är ju annars en synnerligen miljövänlig sport – och vill man, så kan man göra ett aktivt val och välja att ställa upp i lopp som har en tydlig miljöprofil. Som Ekotrailen på Österlen, där i princip allt är ekologiskt och närproducerat (till och med bajamajorna och medaljerna) och där plastmuggar och nedskräpning är i högsta grad förbjudet och man dessutom aktivt uppmanar löparna att samåka ut till tävlingsområdet vid Christinehofs slott. Guldstjärna på det!

Slutligen tittade jag till lite extra i träningsdagboken i dag och ser att jag ligger i fas med mitt träningsmål – men att det till stor del (40 %) är tack vare mina gångpass. Räknat i tid har jag till och med gått mer än jag sprungit i år och det är förstås inte den uppladdning jag hade velat ha. Så frågan är, räcker tre veckor för att komma i form till Göteborgsvarvet?

Annars är det förstås bättre att stanna hemma – istället för att miljöpåverka västkusten och åka de 60 milen tur och retur Göteborg.

RunTobyRun!

4 reaktion på “Tänkvärt x 3

  1. Kul att min kommentar tog skruv! Jag är ju med i en löparklubb i Dalarna och vi lever till stor del av intäkterna från våra små arrangemang, med hundratalet deltagare. Vi har tyvärr noterat att de finns många löpare i Dalarna, duktiga såväl som nybörjare, som aldrig springer våra lopp eller andra lopp i Dalarna utan bara springer de stora som Midnattsloppet, Göteborgsvarvet, Lidingöloppet och Stockholm marathon. Lite synd då småloppen dessutom så gott som alltid har en klart lägre anmälningsavgift.

    • Hej Leif!

      Håller helt med – stora lopp kan ha sin tjusning, att vara en del av tusentals människor som sticker iväg samtidigt men de små loppen har oftast en helt annan trivselfaktor! Mindre trängsel, mindre stress och större chans att vinna något spännande från prisbordet. Kostar sällan mer än 150 kronor att ställa upp och oftast är det inga problem att vänta till sista minuten med att anmäla sig om man är osäker på formen eller vädret.

      I somras gjorde jag en skånsk ”byaloppsturné” till Blentarp, Gyllebo, Rörum, S:t Olof och Veberöd som bjöd på skön stämning och härlig löpning. Har du inte läst inläggen är det bara att skrolla i högerspalten tills du kommer till loppen!

  2. Ett år sprang jag alla lopp på hemmaplan här i Göteborg. Fanns hur mycket som helst att välja på, vilket passade bra eftersom jag inte har så värst mycket tid för min löpning 🙂 Jag är rutinerad, och visst drömmer jag mig bort ibland, men det är så skönt att promenera till starten, riva av loppet och sen strosa hem till familjen.

    • Helt klart en fördel om man kan gå eller jogga hem och duscha hemma, vilket är lite svårt i mitt fall eftersom jag bor ute bland åkrarna där det inte arrangeras några lopp. Men i höstas var jag i Uppsala och sprang ett lopp och lufsade sen hem till min mamma, så det var nästan ”hemma”.

      Samtidigt, springer man någon annanstans så är det andra intryck och sevärdheter. Kände mig nästan som ett proffs i höstas när jag flög ner över helgen till Grekland för att springa Maratonas-Athen. Flyg, hotell, lite lätt sightseing, buss ut till start, gångavstånd från målet till hotellet, sedan sova, flygbuss, flyga hem… Får inte riktigt samma känsla av att springa inne i Malmö…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 + sex =