Förkyld gerillaspaning

Jaha, så var det förkylt igen. Tur i oturen, för egen del, att trailloppet i lördags blev inställt men snart lär det behövas ett mirakel om det ska bli någon premiär på Göteborgsvarvet om 18 dagar.

Jag ska väl inte kasta in handduken än, men det känns som att jag fått en seg, snuvig och hostig variant och att den inte tänker försvinna av sig själv på några dagar. Och eftersom jag redan ligger på jätteminus, formmässigt, efter tre månader fyllda av allehanda strul känns det ärligt talat inte särskilt lockande att plåga sig själv med 21 kilometer asfalt – som det dessutom är högst osäkert om min hälsena klarar av.

Fast ska man se något positivt i att vara sjuk, så är det ju att hälen får vila…

Hursomhelst, verkar förkylningen inte ge med sig tills på måndag så kommer jag att donera min startplats och, vem vet, satsa på att göra det där varvet nästa år i stället. Bara dumt att gå och hoppas på att det ska infinna sig någon uppenbarelseliknande toppform och ta mig runt Göteborg på en tid jag inte behöver skämmas för.

Apropå halvmaror sprang jag förra Valborg från Trelleborgs golfklubb till Sveriges sydligaste udde i Smygehuk. Det hann bli åtta upplagor av Sydkustloppet, alla arrangerade av ett entusiastiskt kompisgäng. Men efter förra årets lopp, som lockade runt 700 löpare i blåsten, kände arrangörerna att det behövdes en paus vilket jag har full förståelse för. Det lopp jag sprang var föredömligt arrangerat, med det extra krux det innebär att ha start och mål på olika ställen. Att det sen var motvind hela vägen kan ju knappast arrangörerna lastas för…

I år blev det alltså inget officiellt Sydkustlopp  – men väl ett gerillalopp. 42 tappra löpare gav sig ut i busvädret och besegrade golfbanan, sanddynerna och de andra underlagen längs vägen. Bra jobbat!

Gillar man att kuta längs sydkusten finns det dessutom en annan spännande gerilla-utmaning, nämligen att springa ”maran” från Falsterbo fyr till Smygehuk, vilket är ganska exakt 42 km. Anvisningar och kartor finns på sydkustenmarathon.se, där den som fullföljer loppet inom sex timmar också kan få sin tid registrerad i gerillans ”hall of fame”. Mer som en kul grej, antar jag, eftersom hela gerillaidén bygger på att ha kul tllsammans, inte nödvändigtvis springa snabbast.

Tycker sydkustmaran låter som en spännande sommarutmaning – även om jag i så fall kommer att dela upp sträckan lagom doser, typ i två, tre eller fyra etapper. För tills dess måste jag väl ha blivit hel och frisk igen…

RunTobyRun!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sex + sexton =