Ömma hälar

Nej, det blir inget Lund runt i morgon. Har hastigt och olustigt fått problem med hälarna och då är det förstås dumt att utsätta dem för 28 kilometers löpning runt ett höstgrått Lund.

Formen är väl sisådär efter en lättare förkylning – som aldrig bröt ut – och bara det kan ju vara en anledning till att stanna hemma på lördag. Men det som oroar mest är förstås hälarna, framför allt den högra, som börjat ömma.

Har bokat en tid på onsdag hos Medicinmannens kompis och håller tummarna för att det inte är riktigt allvarligt – typ hälsporre – utan någon lättare åkomma som kan avhjälpas med vila eller tejpning. Som 2013, när fettsäckarna i hälarna hade plattats till så mycket att de behövde ”puffas” till och tejpas hårt.

Det funkade hyfsat, i alla fall så länge jag gick eller sprang, men jag hade fortfarande ont efteråt och i vila. Riktigt bra blev det inte förrän jag bytte skor till ett annat märke med fastare bakdel. Kort därefter gjorde jag en riktigt bra insats på en halvmara i Köpenhamn och sedan dess har hälarna inte varit något problem – förrän nu.

Har nått mina träningsmål 20 månader i rad, men nu ser det ut som att den sviten är i farozonen. Men det är okej, det viktigaste är att jag får hälarna kollade och sedan kan vara up and running igen så fort som möjligt.

RunTobyRun!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

sju + 13 =