På skylten står det: kossor, kalvar och tjur på grönbete. Jag tänker genast: var är tjuren? Är det möjligen den som står och bevakar stolpen med Skåneledens orangea markering? Nej, den har juver. Den andra då? Nix, den har oxå juver. Så var är tjuren…? VAR är tjuren? VAR ÄR TJUREN???

Nej, någon tjur såg vi inte till, den satt måhända under sin favoritek och luktade på blommorna. Och kossorna var inte heller särskilt nyfikna utan stod mest och glodde på det där sättet som bara kor kan. Lätt tomma i blicken, lätt idisslande och mest intresserade av att ta det kool.

Min fjärde etapp längs Skåneleden blev 13A, den så kallade Skrylleslingan med start och mål vid Skryllegården mellan Dalby och Södra Sandby. En fin anläggning med motionsspår i olika längder, möjlighet att duscha efteråt och mumsa i sig en cheesecake eller något annat ätbart (det blev cheesecake).

Valde att springa medurs, det vill säga mot Torna Hällestad och sedan ner till Knivsåsen och tillbaka till Skrylle. Leden passerar genom inte mindre än fyra naturreservat: först härliga bokskogar, sedan några fält – varav två bebodda med kreatur – sedan ännu mera bokskog och slutligen några kilometer genom barrskog. En skön och vacker runda, lagom kuperad med några riktiga backar uppför åsen (175 meters stigning enligt Garmin):

Summa summarum bästa etappen hittills längs Skåneleden. Kan varmt rekommenderas!

RunTobyRun!

BILDER FRÅN MINA FYRA (HITTILLS) ETAPPER PÅ SKÅNELEDEN

Så var det dags för min tredje etapp på Skåneleden, 16.7 km genom klorofyllstinn bokskog och gyllene rapsfält från Torup till Fru Alstad. Vackert – och en oväntat kuperad runda!

Startade vid friluftsgården i Torup och tog sikte på leden söderut. Efter några rejäla uppförsbackar kom jag in på en skön böljande stig mellan höga bokar. Stigen övergick efter några kilometer i en rätt stenig grusväg, där jag så småningom mötte två harar och tre hjortar. Trevligt!

Alldeles intill leden lär det, strax norr om Svedala, finnas ett bestånd av naverlönnar som lär vara enda platsen i Sverige där dessa växer naturligt, men dessa lyckades jag förstås missa. Antingen såg jag inte lönnarna för alla andra träd eller så tittade jag omedvetet efter någon skylt med krumeluren för sevärdhet eller någon annan vägvisare. Så den enda naverlönn jag fick se var namnet på Naverlönnskolan.

Sträckan genom Svedala är väl inte den roligaste och dessutom är det glest mellan de orangea markeringarna, vilket kan bero på att det byggts lite nya gator söder om järnvägen. Som tur är visste jag vilket håll jag skulle och tog sikte på Aggarps mölla. Vägen sen är oväntat kuperad och mellan 14 och 15 km kändes det som en enda lång uppförsbacke. Dessutom var det motvind snett framifrån så här började det bli lite tungt.

Motvinden blev ännu värre när jag, efter etappmålet, vände västerut längs 101:an för att kuta hemåt. Efter ytterligare en halvmil med vinden rätt i mulen – och vid foten av en lång backe – gav jag upp springandet och började gå och tog sedan tåget sista 3 km. Det fanns helt enkelt inte ork till mer idag och jag missade därmed mitt mål att få ihop de 26-30 km jag hoppats på som sista genrep inför Copenhagen Marathon. Nu blir det inga fler långpass utan det är bara att hålla tummarna att jag orkar kuta 42 km den 19:e. Håll tummarna du oxå för det kan nog behövas…

RunTobyRun!

PS. På bildsidan Skåneleden kommer jag att lägga upp sammanfattningar av etapperna samt ge tips om hur man tar sig dit.

Torup – jättefint i Bokskogen så här års!

Efter regnet kommer solen. Till höger. möllan i Aggarp

Njuter av årstiden!

Höjdprofil och karta över etappen