Etikettarkiv: Sverige

TRELLEBORG: Borde lärt mig läxan…

14 tbg

 

 

sverige
#12 – 140830:

Trelleborgsloppet (#2) 10 km
48:17  (4:49/km)

Trots den svenska högsommarvärmen lyckades jag under juli-augusti notera min hittills bästa träningsmånad med 15 pass och drygt 17 mil. Det kändes allt bättre i kroppen och jag siktade nu mot nästa stora utmaning: Trondheims halvmaraton och, innan dess, ytterligare ett stopp i Trelleborg för att genrepa med milen.

Trelleborgsmilen är ett rätt trevligt lopp och jag brukar alltid springa på någon jag känner. Lustigt nog missade jag den enda, som jag i förväg hade bestämt träff med, innan loppet men hittade honomi stället ute på banan i höjd med 6 km-skylten.

Då hade jag, i vanlig ordning, gått ut alldeles för hårt. Jag visste ju om att det var väldigt trångt i början och lätt att dras med i ett för högt tempo, ändå gick jag i fällan – igen. Och det höll på att sluta illa… Passerade 5 km på 23:04, fyra sekunder långsammare än i fjol, och var då så trött att jag var nära att kliva av. Men det kan man ju inte göra, istället gick jag ner i tempo rejält och bestämde mig för att strunta i allt var tider heter och bara ta mig i mål, skit samma om det var i långsam jogg.

Blev lite stärkt av att träffa på Tomaz i vimlet och kunde öka på tempot igen. Strax innan mål gick han om, jag svarade och fick en liten lucka men började nog spurta alldeles för tidigt och alldeles för fort och plötsligt kände jag den där kräkreflexen igen, var tvungen att stanna till snabbt i sista kurvan för att hämta andan och sedan ta mig i mål, 50 sekunder långsammare än förra året. Men skit samma, jag skulle ju inte bry mig om tiden…

5 km: 23:04
10 km: 48:17 (25:13)

Jämfört med loppet 2013 var passertiderna: +0:04 och +0:46.

Betyg på insatsen: 2

MALMÖ: Lång och seg väg tillbaka

IMG_1843

sverige
#11 – 1
40614:
Malmömilen  10 km
48:46 (4:53/km)

Det var inte bara VM-debuten som rök all världens väg, under träningsmånaden mars-april kom jag bara ut på ett enda träningspass om 6.7 km och det gick inget vidare. Men inte nog med det, det skulle visa sig ta ytterligare nästan två månader för mig att komma tillbaka i full ork och full speed.

Sedan jag började löpträna igen har jag bara haft ett fåtal förkylningar och då alltid snabbt kommit tillbaka, men den här gången var det tufft. Jag kämpade och bet ihop och siktade mot Malmömilen den 14 juni men visste verkligen inte var jag stod formmässigt. När jag anmälde mig var målet att gå under 48 minuter, det höjde jag sedan till 50 minuter och efter sista träningspasset kände jag att jag nog skulle vara glad om jag kunde gå under 53.

Det var varmt, ungefär som i Barcelona, men nu var det ju sommar i Sverige så värmen kom inte som någon chock. Jag kände mig hyfsat laddad, men höll på att tappa sugen redan efter 500 meter när ena skosnöret gick upp. Vilket jäkla rookiemisstag!!!

Det får bära eller brista, tänkte jag, och hängde på 5 minutersballongerna i trängseln. I 3-4 kilometer var det extremt trångt och lätt att fastna i flocken och tappa kontakten med sina farthållare. Och det var precis vad som hände – fast det var farthållarna som tappade mig och när jag passerade 5 km på strax under 25 minuter så kändes det fortfarande bra. Jag sprang på och tänkte att de får väl hinna ikapp mig, men istället ökade jag luckan, fick en extra energikick inne på gågatan där dottern stod med kobjällra och tuta och hejade fram mig. Tre kilometer kvar till mål, men jag såg ingen 8-skylt, ingen 9-skylt heller och var lite osäker på bansträckningen ner mot mål så jag vågade inte öka allt för mycket ifall det skulle komma någon oväntad omväg innan mål.

När jag väl insåg att det bara var en högerböj och 300 meters raksträcka kvar, så gav jag järnet men tvingades sakta av strax innan mållinjen för att inte kräkas… Tiden var betydligt bättre än jag hade hoppats på innan loppet så jag lade nöjt ytterligare en medalj till samlingen.

5 km:  24.48
10 km: 48.46  (23.58)

Betyg på insatsen: 4

TRELLEBORG: Att man aldrig lär sig…

13 tbg

sverige
#5 – 130831:

Trelleborgsloppet  10 km
47:27 (4:44/km)

Några veckor efter Copenhagen Marathon drabbades jag av mitt första riktiga bakslag: ont i hälarna. Inte hälsporre, som tur är, utan bara jävligt ont. Konsulterade en idrottsskadeexpert som konstaterade att fettsäckarna i hälarna var tillplattade och behövde puffas till, ungefär som man gör ibland med sina kuddar. Han tejpade fötterna hårt och sa åt mig att ta det lugnt en vecka, som blev två eftersom jag åkte till Kroatien på semester. Sakta började jag sedan ta upp träningen igen, ofta gick det bra att springa men efteråt kom smärtan tillbaka.

Smärtan innebar också att jag satsade på att springa kortare pass, ibland bara 6.7 km, och på något märkligt sätt ledde det till att jag fick bättre tempo i benen. Sprang 5 km på mjuk löparbana på 23 minuter och bestämde mig för att avsluta sommaren med att springa en mil i Trelleborg.

Loppet startar med 300 meter inne på Östervångsstadion och går sedan två varv genom stan på gator, trottoarer och gångvägar och i alla fall i början av loppet är det väldigt trångt. Med andra ord: svårt att hitta sitt eget tempo och jag gick återigen i fällan – trots att jag fick tider serverade i örat av min Runkeeper varannan minut.

Halvvägs – efter 23 minuter – insåg jag att jag var tvungen att sänka tempot för att inte gå in i väggen men lyckades ändå fullfölja på 47.27, en tid som för första gången placerade mig på övre halvan av resultatlistan. Inte för att jag brukar bry mig om vilken placering jag får, det är oväsentligt och säger ingenting om den egna insatsen, men ett procentuellt resultat kan vara intressant speciellt om man återkommer till ett lopp år efter år.

5 km: 23:00
10 km:  47:27 (24:27)

Betyg på insatsen: 4

SKANÖR: Första milen

SKA12

sverige
#1 – 120922:
Skanörsmilen 10 km
54:52 (5:29/km)

Efter tre månader kände jag mig redo för min första mil sedan 1996 och anmälde mig till Sveriges kanske flackaste lopp: Skanör-Falsterbo runt med start på ryttarstadion i Falsterbo. Lagom till nummerlappsutdelningen började det förstås regna men jag var laddad, frågan var bara hur det skulle gå? Vilket tempo skulle jag hålla? Och hur skulle jag göra för att inte dras med i ett för högt tempo från start?

En kollega, med tre maratonlopp i bagaget, gav goda råd och sa: ta det lugnt i början. Och så frågade han vad jag siktade på för tid. Jag vet inte, svarade jag, men 60 minuter känns väl som något slags skamgräns så jag säger 55 minuter. Veckan innan hade jag gjort ett pass på 8.5 km på knappa 49 minuter, så 55 kändes ganska rimligt, det borde jag kunna klara. Och så lovade jag honom att inte skena iväg som en kalv på grönbete.

SKA12 2

Skanör-Falsterbo är inte något jättestort lopp, men det är rätt trångt i startfållan och sedan fortsatt trångt ut på en gång- och cykelväg. Så mitt löfte kom av sig nästan i samma stund som startskottet gick. Första kilometern på 4:24, första fem på 24:55 – för snabbt, alldeles för snabbt. Stannade och gick en bit, sprang ett par kilometer och gick igen. Fick sedan upp farten sista biten in mot mål men när jag passerade mållinjen var jag så trött att jag nästan kräkas. Men jag klarade mitt mål – med hela 8 sekunder!

5 km: 24:55
10 km: 54:52 (29:57/5 km)

Betyg på insatsen: 2.